Studie i hälsa med e-sporten

Under våren 2021 inledde e-sporten på Ebersteinska gymnasiet och Umeå Universitet ett samarbete med syfte att öka kunskaperna kring det psykologiska måendet vid extremt e-sportande. Elever från vår idrottsprofil e-sport fick då möjlighet att i tävlingsmiljö mäta sin fysiska data via pulsband men även skatta sitt psykiska mående.

Nedan följer en sammanfattning av vårens studie genom Erik Lundkvist, ansvarig forskare för studien.

Eberesport och Umeå universtiet

Under våren 2021 genomfördes en politstudie som en start att inkludera idrottspsykologisk forskning och idrottspsykologiska workshops för de e-sportelever som är intresserade. Det övergripande syftet med pilotstudien var att undersöka om E-sportspelares känslor påverkar deras prestation med delsyftet att undersöka om det skiljer sig mellan träningsmatcher och tävlingsmatcher. Data samlades in under kvaltävlingar till Skol-SM och under träningspass som genomfördes under samma tidsperiod. I studien fokuserade vi oss på fem känslor. De negativa känslorna tävlingsängslan, ilska, och nervositet samt de positiva känslorna tillfredsställelse och upplevd kontroll over spelsituationerna man är i.

Resultatet kan sammanfattas i att när högre personer som upplevde hög nöjdhet och kontroll innan man spelade en match hade ett samband med att man också upplevde att man presterat bättre efter matchen medan ilska hängde ihop med en sämre upplevd prestation efter. Det är troligt att mycket hänger ihop med reaktioner på prestation i matchen innan om man spelat flera matcher så vi kan inte fastslå med säkerhet om det är så att känslan man har påverkar kommande prestation eller om prestationen innan påverkar både känslan och kommande prestation. När mer data samlats in kommer tydligare analyser kunna genomföras. För League of Legends kunde vi undersöka samma relationer fast med objektiv prestation (kill percentage) och då ser vi att upplevd kontroll och upplevd nöjdhet innan samvarierar med bättre prestation. Vi såg också att både självskattad skicklighet och ens ranking hade ett positivt samband med ens prestation.

När vi jämförde träningsmatcher med tävlingsmatcher såg vi att det var två av tre negativa känslor som var högre under träningsmatch jämfört med träningsmatch. Det var nervositet och tävlingsängslan. Det som var intressant var att de inte verkade påverka ens prestation när det var tävlingsmatch.

En tredje sak vi undersökte var om ens negativa känslor samvarierade med hjärtfrekvens under själva matchen. På generell nivå för alla spelare gjorde det inte det men det fanns väldigt stora skillnader i urvalet vilket gör att det verkar troligt att vissa spelare ser ut att få högre puls när de är nervösa eller känner tävlingsängslan medan andra inte alls har denna koppling.

Under hösten fortsätter insamlingarna på liknande sätt för de som vill vara med, men då med tillägget att spelarna också får ta del av en workshop som ges av två blivande psykologier från Umeå Universitets psykologprogram. Vi lär få återkomma med resultaten från den studien senare.